Som en osynlig expresshiss.

Fenomenet påminner om hang och kallas för lävågor. Det är samtidigt lite mer abstrakt och svårare att förstå eftersom det utspelas på hög höjd.

I likhet med hang uppstår lävågor av att vinden pressas uppför en bergslutning, men den här gången faller vinden tillbaka ned på läsidan av berget för att studsa upp en gång till. Det uppstår då en mycket jämn uppåtgående luftström som är en del av en vågrörelsen genom lufthavet. Samma vågrörelse kan observeras då vattnet i en bäck rinner över ett hinder.

För dem som vill segelflyga högt, långt och länge.
Den längsta segelflygningen som någonsin har genomförts utnyttjade lävågor. Det var en flygning utefter Anderna i Sydamerika och blev 2463km lång. Den genomfördes utan mellanlandning och på en och samma dag. Lävågor beräknas kunna nå långt ut i stratosfären till mellan 25000-30000m höjd..

Lenticularismolnen visar vägen.
Ofta uppstår en mandelformat moln på toppen av vågrörelsen. Dessa moln kallas lenticulara moln eller "lentisar" på segelflygarslang. Vågen rör sig upp och ned i lufthavet, se bilden. Man behöver således inte vara nära berget för att kunna utnyttja dessa uppvindar.